Författare: Alice Brown
Skapelsedatum: 26 Maj 2021
Uppdatera Datum: 1 Juli 2025
Anonim
Kärnventrikulografi - Medicin
Kärnventrikulografi - Medicin

Kärnventrikulografi är ett test som använder radioaktiva material som kallas spårämnen för att visa hjärtkamrarna. Förfarandet är icke-invasivt. Instrumenten rör INTE direkt hjärtat.

Testet är gjort medan du vilar.

Vårdgivaren kommer att injicera ett radioaktivt material som kallas technetium i din ven. Detta ämne fäster vid röda blodkroppar och passerar genom hjärtat.

De röda blodkropparna i hjärtat som bär materialet bildar en bild som en speciell kamera kan plocka upp. Dessa skannrar spårar ämnet när det rör sig genom hjärtområdet. Kameran är tidsinställd med ett elektrokardiogram. En dator bearbetar sedan bilderna så att de ser ut som om hjärtat rör sig.

Du kan bli tillsagd att inte äta eller dricka i flera timmar innan testet.

Du kan känna en kort stick eller nypa när IV sätts in i din ven. Oftast används en ven i armen. Du kan ha problem med att hålla dig still under testet.

Testet visar hur väl blodet pumpar genom olika delar av hjärtat.


Normala resultat visar att hjärtklämningsfunktionen är normal. Testet kan kontrollera hjärtans totala klämstyrka (utkastningsfraktion). Ett normalvärde är över 50% till 55%.

Testet kan också kontrollera rörelsen hos olika delar av hjärtat. Om en del av hjärtat rör sig dåligt medan de andra rör sig bra, kan det betyda att det har skadat den delen av hjärtat.

Onormala resultat kan bero på:

  • Blockeringar i kransartärerna (kranskärlssjukdom)
  • Hjärtklaffsjukdom
  • Andra hjärtstörningar som försvagar hjärtat (nedsatt pumpfunktion)
  • Tidigare hjärtinfarkt (hjärtinfarkt)

Testet kan också utföras för:

  • Dilaterad kardiomyopati
  • Hjärtsvikt
  • Idiopatisk kardiomyopati
  • Peripartum kardiomyopati
  • Ischemisk kardiomyopati
  • Testar om ett läkemedel har påverkat hjärtfunktionen

Kärnbildningsundersökningar har en mycket låg risk. Exponering för radioisotopen ger en liten mängd strålning. Den här mängden är säker för människor som INTE ofta har nukleära avbildningstester.


Bild av bildning av hjärtblod; Hjärtsökning - nukleär; Radionuklid-ventrikulografi (RNV); Multipel granskningsskanning (MUGA); Kärnkardiologi; Kardiomyopati - kärnventrikulografi

  • Hjärta - framifrån
  • MUGA-test

Bogaert J, Symons R.Ischemisk hjärtsjukdom. I: Adam A, Dixon AK, Gillard JH, Schaefer-Prokop CM, red. Grainger & Allison's Diagnostic Radiology: A Textbook of Medical Imaging. 7: e upplagan Philadelphia, PA: Elsevier; 2021: kap 15.

Kramer CM, Beller GA, Hagspiel KD. Icke-invasiv hjärtavbildning. I: Goldman L, Schafer AI, red. Goldman-Cecil Medicine. 26: e upplagan Philadelphia, PA: Elsevier; 2020: kap 50.

Mettler FA, Guiberteau MJ. Kardiovaskulära systemet. I: Mettler FA, Guiberteau MJ, red. Essentials of Nuclear Medicine and Molecular Imaging. 7: e upplagan Philadelphia, PA: Elsevier; 2019: kap 5.


Udelson JE, Dilsizian V, Bonow RO. Kärnkardiologi. I: Zipes DP, Libby P, Bonow RO, Mann DL, Tomaselli GF, Braunwald E, red. Braunwalds hjärtsjukdom: En lärobok om kardiovaskulär medicin. 11: e upplagan Philadelphia, PA: Elsevier; 2019: kapitel 16.

Rekommenderas Till Dig

Hur man känner igen migränvärk hos tonåringar

Hur man känner igen migränvärk hos tonåringar

När Lyz Lenz fick in förta migränhuvudvärk vid 17 år ålder var henne läkare milyckande med att ta henne på allvar nätan lika kroande om jälva mär...
Behöver jag MS-behandling om jag sällan återfaller? 5 saker att veta

Behöver jag MS-behandling om jag sällan återfaller? 5 saker att veta

M-ymptom kommer och går. Du kan ha perioder när ymtom om trötthet, domningar och vaghet bloar upp, vilket ockå kalla en uppblåning. Perioder med återfall återgå...